Måste det vara så stor skillnad på kärlek och kärlek?

älskat nån har jag gjort, blivit förälskad... ja, det har också hänt. Och småkär blir jag nästan varje dag... Finns så mycket fina killar/män överallt juh.

Sen finns det de där eländiga kärlekarna som man inte kan styra över själv. Jag har två såna... De där som man inte kan hjälpa att man hatar att älska.

Annars när folk frågar, så är man ganska nöjd över hur ens liv ser ut... men så fort man ser dessa ögon så vet man precis vad man egenligen skulle vilja.

Tyvärr så är livet så genomelakt att jag vet att jag aldrig kommer få nån av dessa, men fortfarande så kan jag inte släppa...

Hoppas, tror... och kanske även vill, att det ska bli mer nån dag, iaf med en av dem.Fan vad jag inte tycker om denna hatkärlek.

Varför kan jag inte hitta nån som jag tycker om och som tycker om mig... Eller nej, det var fel sagt, för jag vet att dessa personer bryr sig om och tycker om mig. Men jag vill ha mer...

Fan inte lätt att vara singel alla ggr...

Det här trodde jag aldrig, men jag är verkligen bänkad framför tvn och kollar på fotbollen varje dag nu haha

Kan väl inte påstå att jag fattar såå mycket av det egentligen, men det är rätt kul att titta på.

Hahaha tur ändå att jag inte sitter och tittar tillsammans med nån som kan, för de skulle bli galna, jag skrattar åt skådespelet och kommenterar om vart annat. Ärligt talat så tycker jag fortf att de sparkar varandra mer på smalbenen och fäller varandra än nåt annat.

Men men,är lite roligt att jag ändrat uppfattning om detta spelet så totalt som jag har. Är ett rätt uppskattat kvällsnöje just nu faktiskt.

ÄNTLIGEN får jag skriva om överraskningsfesten!!

Har suttit i över en månad och haft kli i fingrarna för att jag inte fått skriva om överraskningsfesten som vi anordnade för vänner. En av mina närmsta vänner, hennes pojkvän och hans polare.

Helgen började med att min kompis fyllde år i fredags, på nationaldagen. Jag var dit och firade henne, blev en mysig kväll. Pastasallad och vin och ett gäng tjejer, inte fy skam. Sen kom lördagen...

Vi var ett par kompisar som fixade till en överraskningsfest för tre stycken som precis fyllt 25. Vi har hyschat och pyschat för att de inte skulle få reda på nåt och dethar verkligen inte varit lätt. Har nog aldrig ljugit så mycket för en vän som jag gjort under den senaste månaden.

Men lögnerna gav resultat! Alla blev glatt överraskade och jätteglada över att vi fixat festen. Visste inte om min kompis skulle skratta, gråta eller slå mig när hon såg mig. Jag hade nämligen sagt att jag skulle vara i Stockholm på en annan kompis fest iom att hon fyllde år just den här dagen.

Väldigt god mat, lagom med bål =P alla gäster hade ett glatt humör, lite roliga lekar och helt underbar stämning gjorde kvällen helt perfekt =)

Jag hade dock lite dåligt samvete att jag inte var och firade min andra kompis, gillar inte att behöva välja... Måste allt hända samtidigt när nånting för en gångs skull händer?!

Sitter nu och tar det lugnt framför tvn och tittar på fotboll (?!) ja, jag vet... Jag har aldrig varit fotbollsintresserad, är väl egentligen inte det riktigt nu heller. Men fick häromdagen välja att endera titta på romantisk komedi eller fotboll och då blev det fotboll. Har bara blivit det efter det. Dock har jag märkt att det finns en hel del snyggingar att titta på, alltid nåt =P

Jaha...

Då har man precis skickat iväg ett mail till läkaren jag hade förra sommaren... Hoppas man får svar rätt snart, för jag håller på att bli galen på min kropp...

Varför kunde inte min kropp vara som de flesta andras? Utan en massa krångliga fel... Skulle kännas lite bättre då, bla slippa ha ont.... DET skulle vara skönt =)

Jag har ovanlighetens skull fått en kommentar på ett inlägg...

Skrev för rätt länge sen att jag inte skriver alla detaljer om allting, så gäller även kryssning och min helg hos föräldrarna.

Vad jag bland annat inte skrev och var väldigt noga med att inte skriva det som, var panikattacken på väg till och hos mina föräldrar. Jag skrev inte panikångest attack, för jag vet vad panikångest är och skulle aldrig säga att en panikattack pga stress är det.

Det jag utelämnade i inlägget om kryssningen var bla den detaljen att jag första kvällen var stressad och mådde dåligt hela dagen innan för att jag inte visste om jag skulle klara av att åka. Och om jag skulle klara av att ta mig ombord, skulle jag bli sittande i hytten hela resan då för att jag inte skulle fixa folksamlingarna?

Jag vill verkligen inte att detta ska ta över mitt liv, speciellt inte mina kryssningar som jag verkligen älskar. Vill också kunna åka hem till mina föräldrar utan problem.

Men som läget är just nu så är varje dag en kamp, vare sig det gäller att ta sig till Ica för att handla, eller åka och träffa vänner...

Trots det så vill jag sära på panikångest och panik, iaf när det gäller mig.

Hahahahaha jaa då var ännu en kryssning avklarad...

Denna gången var det ju en betydligt längre kryss, nämligen 40 timmar...

Shit, vet inte riktigt var jag ska börja, dessutom så har de två dagarna och nätterna litegrann flytit ihop, så jag har inte riktigt full koll på vad som hände när. Tider ska vi inte ens ge oss in på...

Började iaf med att jag stressade upp mig, såklart i onödan, men ändå, inför denna kryssning. Fick ett mail från de som arrangerar där de ville att man skulle komma till hamnen så tidigt som möjligt iom att det var så mycket som hände i stan under dagen. Bland annat alla dessa lastbilsflak å det var studenter i hela stan.

När vi kom till terminalen så hade redan våra medpassagerare varit och tagit ut biljetterna, så det var bara att gå ombord, inga köer alls. Det trodde jag knappt var sant. Brukar alltid vara så fruktansvärt med folk på de andra kryssningarna, så jag blev lite paff när denna kryss som skulle innehålla mellan 2000 och 2500 passagerare inte hade några somhelst köer.

När vi kom ombord så tog vi det väldigt lugnt, knappt nåt som var öppet. Varken tax free eller dansgolv. Så vi passade på att stressa ner oss från veckan som varit och käkade lite och tog lite att dricka.

Vi kom väldigt sent till tax freen då det var kö väääldigt länge, vissa stod i över en timme för att få komma in och handla det de skulle ha...

Men festen kom igång och vi hade riktigt kul.Kan inte påstå att vi dansade så jättemycket iaf inte jag, då jag mest var runt omkring på båten och pratade med folk, kollade alla dansgolv och hade svårt att bestämma mig för var jag ville vara...

Umgicks en del med en polare som var utklädd till Spiderman, den svarta.

Skrattade rätt mycket då han såg väldigt lustig ut i kostymen. Värt att säga är väl att det var Black and white tema, så man skulle gärna vara klädd i dessa färger. Spiderman och hans polare var utklädda till diverse roligheter. Var en som var kapten, en var påve, sen fanns det en Batman och en Star wars figur. Jag höll på att skratta ihjäl mig när jag såg dem i deras kostymer...

Har som sagt ingen koll på tider alls, men kom i säng rätt sent.

Vaknade inte alltför sent dagen därppå och kände mig på topp inför ännu en kryssningsdag. Det gjorde dock inte mina hyttkamrater. Paret som var med är småbarnsföräldrar och var rätt trötta, plus att den tjejen inte har nån galla och tål inte paprika (som hon tydligen fått i sig kvällen innan) så hon mådde fruktansvärt dåligt och hängde en hel del på toa. Min polare som var med vet jag inte varför mådde så dåligt men hon var också bundis med toan större delen av dagen.

Jag satt mest och väntade på att allihopa skulle komma igång, vilket tog fram till sena eftermiddagen.

Med spriten blev det faktiskt riktigt lugnt under den andra kvällen och natten, en festen blev inte dålig för det.

Vi stod ute på soldäck och dansade järnet när det plötsligt blev bollkrig med bollhavsbollar! hahahaha man dansade och duckade om vartannat när det flög bollar över hela däcket. Det var tydligen några som hade haft en liten uppblåsbar pool fylld med dessa bollar som blev spridda över hela soldäck.

Sen var det ju som vanligt ett väldigt partande bland hytterna, vilket sällan brukar bli dåligt. Jag satt och skrattade så jag grät. Vilka dårar man har att göra med ibland hahaha

Såklart var vi runt på båten och kikade mellan varven också, då började jag lite sakna Spiderman, jag hade inte sett röken av honom sen tidgt under dagen då han var och hälsade på i våran hytt.

Mötte en av killarna i det gänget och han sa att de flesta nog var nere i deras hytt, så jag gick dit. Mycket riktigt så var Spiderman och hans kumpaner där, Spiderman hade legat däckad sen 8 snåret på kvällen och jag kom ner dit vid 1. Inte fan kan man ju låta honom sova bort hela resan tänkte jag så jag satte igång operation väckning.

Jag lyckades att få upp denna fullständigt apraka spindelsnubbe och skulle dra med honom till dansgolvet. I korridoren mötte vi en kille med en anitizimextröja. Så han och Spindelmannen började brottas hahaha de såg för roligt ut. Det kom även med på film, så får se när det dyker upp på nätet =P

Dansade både på däck, trots lite kyligare väder då det var mitt i natten, och inne på dansgolven. Passade även på att hamna med på nån bild, ingen aning om varför alla skulle envisas med att fota Spindeln. Fattar ännu mindre varför jag skulle vara med. Blev även fler än ett par ggr missförståndet att Spindeln och jag var ett par, jag skrattade varje gång haha.

Nåt jag inte kunde undvika när vi stod ute på däck och rökte var att alla betedde sig som att de var riktigt påtända (vilket säkert ett par var också...) när de stod och tittade på soluppgången och diskuterade med varandra om hur fin de tyckte att den var.

Men häftigast var nog när man stod upp på soldäck och dansade sig svettig och såg den uppgående solen samtidigt.

Ble dock rätt kallt, så jag och min polare hamnade inne på ett dansgolv där vi stannade tills kroppen inte orkade längre.

Jag drack flera liter med vatten och hade ändå vätskebrist då jag svettades så mycket att det såg ut som att nån hade hällt en hink vatten över mig.

När jag äntlgen gav upp då min polare höll på att somna i en stol vid dansgolvet, så velade jag ända in i det sista om jag inte skulle dansa vidare... Men jag valde det min kropp önskade och gick och la mig. Fick 3 timmars sömn och när man vaknade så var det bara att packa ihop sina saker och gå av båten.

Kom hem helt slut som artist, sov ett par timmar på soffan och gick och la mig ändå rätt tidigt för att sen gå till jobbet som vanligt på måndagmorgonen. Var helt slut, men kom ändå på mig själv med att le eller flina lite hela tiden då man tänkte tillbaka till helgens bravader.

Dessa kryssningar är heeeelt galna, men jag kommer nog fortsätta åka ett tag till. Är som med tatueringar, gillar man det så blir man lätt beroende...

Jag hade en rätt skönt tråkig kväll igår. Plockade lite i lägenheten och diskade tills diskstället var fullt. Resterande tid så tillbringade jag i min soffa framför tv och dator.

Kom väldigt dåligt med kul program igår, hade dock en kul person att prata med på msn.

Efter mycket zappande så hamnade jag att titta på fotbollen Sverige - Slovenien. Jag är inte något direkt fan av fotboll måste jag säga, men tittade lite slött när jag inte satt och skrev på datorn...

Dock var det så att personen jag satt och samtalade med över nätet är väldigt fotbollsintresserad och spelar även själv. Så jag passade på att fråga otroligt dumma (för honom) frågor som jag satt och grubblade på.

Är verkligen inte insatt alls, så när han frågade om målet som Sverige gjorde var snyggt, så kunde jag inte svara. Han tyckte det var märkligt, så svårt var det väl inte att svara på den frågan... Så jag gjorde som jag brukar, jag tog reda på det! Annars brukar jag googla eller Wikipedia allt, men denna gång så tog jag till alternativet att ringa en vän.

Min kära sportintresserade vän satt och skrattade hjärtligt åt mig när jag även ställde dumma frågor till hemma ang fotboll. Tillslut frågade jag henne ifall målet hade varit snyggt, vilket hon svarade att hon tyckte. Allt hon sa skrev jag sen ner och skickade iväg på msn, för det lät ju mittiallt som att jag var rätt insatt och intresserad...

Men blev direkt genomskådad... När jag dessutom visste att tränaren hette Lagerbäck så undrade han vem som berättat det... Jag fick snällt krypa till korset och avslöja min källa till svaren. Han skrattade gott och frågade varför jag tittade på fotboll om jag inte var intresserad.

Jag hade inget bra svar på den frågan, men däremot så berättade jag för honom vad jag tyckte var värt att fundera på ang sporten.

Tex så får ju dessa stackars karlar som spelar springa ofantligt mycket. De får ju jobba som 17 för att ibland, när de har tur, få sparka på bollen.

Sen tycker jag lite synd om domaren som springer och springer, men ALDRIG får sparka på bollen.

Jag frågade även vad inspark och inkast hette på engelska och fick svar på det.

Att jag dessutom fick se det enda målet typ 6-7 ggr i olika vinklar, var lite väl tyckte jag.

Jag gjorde iaf mina vänners kväll. Kan jag bjuda på faktiskt.

Och egentligen så är jag ju inte helt ointresserad av sporten... det är bara det att jag funderar på saker som de som tittar på själva matchen glömmer bort.

Men men... nu har jag iaf sett en hel fotbollsmatch för första ggn i mitt liv. Var en otroligt fascinerande sport faktiskt...

Har precis kommit hem. Var över till mina föräldrar över helgen, tänkte att det kunde vara skönt iom att det var veckan från helvetet på jobbet...

Tänk så fel man kan ha, när man tror att det inte kan vara värre än man haft under en vecka så kommer nästa grej.

Fick en panikattack när jag skulle gå ombord på båten. Dessutom så blev det inte bättee av att det var fullt med folk och jag inte kunde ta mig nånstans. Efterson det börjar bli säsong så är det rätt mycket folk på dessa båtar just nu och när man går ombord och av båten så finns det inte mycket plats vare sig åt det ena eller andra hållet. Man får snällt, i sakta mak, förflytta sig framåt när alla andra gör det.

Kom ombord på båten och satt och skakade i en halvtimme innan hjärtklappningen började ge med sig. Inte riktigt drömresan direkt...

Kom i hamn och mina föräldrar var där och hämtade mig, så jag kunde lugnt sätta mig i baksätet och ta det lugnt.

Dagen därpå hade min mor och jag en hel dag för oss själva, så vi passade på att gå och kika i affärer, (hittade en jättefin vit hängselklänning som min kära mor betalade =)) käkade lunch och hade det urmysigt. Såg även ett gammalt ex som var på stan med sina polare och sin dotter... Var lite skumt att se honom med ett barn, men men...

Efter våran tripp till stan så åkte vi till min storebror och hans dotter. Han har precis flyttat till ett hus, så det var lite kul att se hur han bodde nu. Han verkade trivas alldeles utmärkt och hans dotter verkade helnöjd med att vara där också.

På eftermiddagen så skulle min mor, min lillebror och jag gå och käka på en Thairestaurang. Började hur trevligt som helst. Mamma och jag tog varsitt glas vin iom att min lillebror körde. Vi satt i lugn och ro och väntade på att få våran mat när jag kände hur hjärtat började slå lite för fort. Jag ursäktade mig och gick på toa. Satt där en stund bara för att lugna ner mig. Gick tillbaka ut och satte mig vid bordet när jag kände att det inte funkade längre. Hjärtat skenade iväg, skakningarna började och jag kände hur jag började kallsvettas.

Det som skulle bli en trevlig middag slutade med att min bror skjutsade hem mig och jag gick och la mig i min säng med tårarna sprutande. När min bror och mamma kom hem efter att de avslutat middagen (vi fick maten precis när jag gick) Så tvingade mamma i mig massa frukt och saft och sa att det nog var blodsockret... Hur jag än försökt att förklara för henne så förstår hon inte riktigt när jag säger att det snarare beror på stress och ångest...

Kvällen avslutades iaf med att vi satt bänkade framför tvn och tittade på ESC. Eller man kanske ska kallade cirkusen... Av totalt 25 låtar så kom min mamma och jag fram till att vi tyckte att 7 st av dem var bra...

 Sen så satt ju jag självklart och kikade på de söta killarna som var med... vad skulle jag annars göra =P

I slutet av ESC så kom pappa hem, han hade varit på nån typ vildmarksmässa eller liknande, så han var vääääldigt full haha.

Jag hade jätteroligt åt honom medans mamma mest satt och suckade över hans beteende. Han hade väldigt mycket att berätta, så nu vet jag varifrån jag har fått det beteendet ifrån iaf... =P

Idag var jag och hälsade på mormor också (man ska hinna med så mycket under en helg när man åker över så  sällan...)

Vi satt som vanligt och pratade om allt möjligt och hade trevligt.

Sen när vi satt och åt middag innan jag skulle åka så kom ångesten igen. Hur skulle jag göra för att hemresan skulle gå så smärtfritt som möjligt?

Men jag slog bort tanken och tänkte istället att det är söndag, så det lär inte vara så mycket folk på båten iaf. Tji fick jag... När jag kom dit så var det en ringlande kö utanför terminalen...

Jag stod och väntade tills det bara var ett fåtal människor kvar innan jag gick in genom dörren.

Faktiskt så gick det relativt smärtfritt... Hjärtklappning hade jag iofs, men inte så att jag fick panik.

Satt och halvsov hela resan på båten och när båten var i hamn så hade jag lugnat ner mig tillräckligt så resten av hemfärden inte rörde mig i ryggen.

Så jag som trodde jag skulle få en lugn helg med mina föräldrar hade helt fel. Dock så vet jag nu att jag inte ska åka till dem om jag har haft en tuff vecka... Då är det bättre om jag stannar hemma istället...